Entreprenøriell læring på jobb

Mette, Gro og Henrik gjesteblogger denne uken om et helt sentralt aspekt ved entreprenørskap: Læring. I denne sammenhengen refererer de til en studie av ‘on the job learning’ i små entreprenørielle bedrifter. Det er jo slik i alle typer jobber at mye av det man trenger må læres i praksis, og dette gjelder også for entreprenører. Enjoy.

– – –

Trots den allmänt erkända betydelsen av entreprenöriellt lärande finns det lite empirisk forskning som behandlar den specifika frågan om hur processen för lärande fungerar i små företag. 

I artikeln ”The Influence of the work environment on entrepreneurial learning of small- business owners” försöker Lans, Verstegen, Biemans och Mulder finna olika faktorer som spelar in i arbetsmiljön för att lyckas med affärsmöjligheter genom lärande. I Holland gjorde man en kvalitativ undersökning av ett specifikt urval av ”mindre företag” inom den innovativa och succéfulla näringen, Växthusodling. Man valde ut 25 företag som man intervjuade. Studiet fokuserade på den centrala aspekten vid entreprenörskap: Det att identifiera och utnyttja nya affärsmöjligheter. De frågorna som ställdes var: Hur idéen uppstod? Vad som gick bra och vad som gick fel? Vem eller vad som kunde gjort utövandet mer succéfyllt? Vad som blev konsekvenserna av den affärsmöjligheten för företaget?

Avsikten var att avslöja: Vilka faktorer finns i arbetsmiljön hos små företag som bidrar till entreprenörellt lärande? Man hittade fyra stycken kritiska faktorer:

Support and guidance– Intern och extern support. I den interna supporten nämns familj, kollegor, affärspartners. I den externa supporten fann man personliga coacher, specialister, konkurrenter.

External Interaction– I den externa interaktionen nämndes folk utanför det egna företaget men som kan vara den del av det för exempel leverantörer, kunder och handlare. Dessa aktörer kunde vara viktiga för att utveckla och bygga vidare på idéer och innovationer.

Internal communications– Formell intern kommunikation handlar om team möten, en direkt kommunikation mellan leden och transparens. Oformell intern kommunikation handlar om möjligheter för att komma med tankar och få feedback.  En annan aspekt är att det bör finnas ett förtroende mellan entreprenör och anställda och vice versa.

Task characteristics– Den fjärde faktorn handlar om att entreprenören ska kunna få tid till att utforska de framtida möjligheterna. Det kan vara genom att delegera uppgifter bättre, ha rätt person på rätt plats eller skapa en arbetsmiljö där entreprenörskaps tänkande uppmuntras som en del av arbetet.

Forskarna hävdar att entreprenörellt lärande föregår i ”oformella, på jobb sammanhang”. Vi ser ju också att ”learning by doing” kännetecknar många entreprenörer. Är det då riktigt att vi går i skolan och lär om entreprenörskap, eller borde vi ha mer praktik och interaktion med näringslivet?

(Ref.:Thomas Lans, Harm Biemans, Jos Verstegen och Martin Mulder. Managment Learning 2008, Sage Publications).

Reklamer


Kategorier:diverse

4 svar

  1. Jeg synes at Entrepenørskap krever god teoretisk fundament, men den teoretiske kunnskapen som studenter får gjennom studier er til ingen nytte hvis man ikke kan anvende det i praksis. Det gjelder bedriftsøkonomi, sammfunnsøkonomi, statistikk, markedsføring, forretningsjus mm. Men all denne teoretiske kunnskapen er ikke tilstrekkelig. Det er derfor «learning by doing» som kan skape av studenter gode grundere og entrepenører. Det er den anvendte kunnskapen som vil gi resultater og påvirke fremtidige foretak. De fire faktorene som omtales i artikkelen vil være viktige ift suksess eller fiasko ved etablering av egen virksomhet. Support og guidance dvs støtte og veiledning/coaching internt fra partnere/familie og andre kan være meget nyttig i små virksomheter. Videre ekstern internaction dvs samhandling med kunder og leverandører/underleverandører og allinsebygging kan også påvirke om virksomheten lykkes eller ikke. Intern kommunikasjon med korte kommunikasjonslinjer, åpenhet og klare beslutningsprosesser vil også spille viktig rolle i omstillingsprosesser og situasjoner hvor man må tilpasse seg markedet og kontinuerlige endringer. Det er veldig viktig å kjenne til rammeverket for virksomheter for å sikre at alt skjer innenfor gjeldende lover, forskrifter og avtaler. Man må følge med endringer i markedet og bør være medlem av større organisasjoner (bransjeorgansasjon, småbedriftsfobund Innovasjon Norge etc) for å få all den støtten man trenger.

  2. det er klart hovedlæringen skjer i det virkelige livet – når vi faktisk skal ut og prøve å starte denne businessen vår. Det er nok ikke 100 % nødvendig å ta dette faget for å kunne starte en bedrift. Det ser vi jo ettersom det er tusenvis av bedrifter ute, der eierne kanskje bare har en «vanlig» økonomisk utdanning. Noen har jo ikke utdanning i det hele tatt. Men jeg mener vi har et forsprang. Når vi kommer ut herfra har vi lært hvilke papirer som trengs, hvor vi skal registrere hva, hva vi må tenke på etc. Vi har nok fordelen ved at vi kan analysere situasjoner dypere enn andre, og tenke over ting andre ikke tenker over. Det er nok mange som har måttet lære dette the hard way – noe vi forhåpentligvis slipper.

  3. Det er ingen tvil om at «learning by doing» er en effektiv måte å lære og vokse på. Sånn jeg ser det kan man enten lære av andres erfaringer eller av egne. Det at vi er så heldige at vi kan ta en utdannelse og lære av andre vil gjøre at vi stiller mye sterkere når det er vår tur. Selvfølgelig trenger vi å bruke teorien vi lærer i praksis, og kanskje burde vi hå større muligheter for å jobbe f.eks i praksis ute i en bedrift. Men noen feil kan jeg godt lære av andre, slik at jeg slipper å gjøre de selv. Jeg er helt enig med Line i at det er kombinasjonen av utdannelse og læring i praksis som gir det beste utgangspunktet.

  4. Jeg tror at dette spørsmålet kan bli besvart bedre om man stiller spørsmålet på en annen måte. Dette blir det samme som å spørre om «man blir en god kona av å gå på husmorskole». Svaret på det er selvfølgelig at du blir en god kone om du er et godt menneske. Likevel vil husmorskole hjelpe deg med å bygge en «verktøykasse» med de verktøyene du trenger når du blir kone. Likeledes er det med entreprenørskap. Hvis man stiller seg spørsmålet om det er nyttig å kunne noe om regnskap, juss, statistikk, markedsføring, foretningsmodeller osv. når man starter bedrift er svarer selvfølgelig ja. Men jo mer man har studert, jo flere hindringer ser man, desto mindre er sannsynligheten for at man starter en bedrift. Målet med vårt studie er å fylle verktøykassen slik at vi blir utrustet på best mulig måte til når vi skal starte bedrift. Studiet gir en plattform for ideutveksling og kreativitet, og skaper en arena for de som vil lære mer om faget entreprenørskap. Det er vanskelig å tilegne seg denne kunnskapen gjennom næringslivet, samtidig som det er ufattelig mange ting som man må prektisere for å lære. Jeg tror det er kombinasjonen som gir den beste verktøykassen!

Legg igjen en kommentar

Fyll inn i feltene under, eller klikk på et ikon for å logge inn:

WordPress.com-logo

Du kommenterer med bruk av din WordPress.com konto. Logg ut /  Endre )

Google+-bilde

Du kommenterer med bruk av din Google+ konto. Logg ut /  Endre )

Twitter-bilde

Du kommenterer med bruk av din Twitter konto. Logg ut /  Endre )

Facebookbilde

Du kommenterer med bruk av din Facebook konto. Logg ut /  Endre )

w

Kobler til %s

%d bloggere like this: